I detta inlägg har jag fått mycket god hjälp av en medskribent - Nils Karlsson - som föreläser om etik och moral på Malmö Högskola.
Vi
ställs ständigt inför val kring hur vi skall förhålla oss till
andra människor. Det kan vara när man sitter på bussen och det
kommer upp en äldre människa som har svårt att gå - bör
man resa sig upp och låta den gamla sitta, och isåfall varför
bör man göra det? Det sägs att man bör ingripa om man
ser någon bli misshandlad. Men varför ska man göra det?
Många anser att man inte bör ljuga - men varför bör
man inte göra det? Sverige är ett mångkulturellt samhälle, och vi
ställs oundvikligen inför frågor om huruvida den egna eller en
främmande kultur ligger till grund för ageranden som är moraliskt
förkastliga. Är den kristna kulturen bättre än den muslimska, är
den västerländska bättre än den österländska? Och om det skulle
vara så - varför skulle den ena kulturen vara bättre än
den andra?
När
man funderar över den typen av frågeställningar så funderar man
över sin egen eller andras moral och etik. I detta första "riktiga"
inlägg på en blogg där syftet är att undersöka svensk politik,
med Sverigedemokraternas politiska agenda i fokus, utifrån
tankar om moral, etik och politisk filosofi, kommer det att handla om
något så grundläggande som frågan om vad moral och etik
egentligen är.
Vi
talar ofta om etik och moral som två närbesläktade men ändå
skilda begrepp. Rent etymologiskt, alltså språkhistoriskt,
så är de synonymer. Etik kommer från grekiskan och betyder
”om sederna” eller sedvänja. Moral kommer från latinet
och betyder ”om sederna” eller sedvänja. Men nu för tiden har
inget av orden kvar sin ursprungliga betydelse. Moral brukar vi
använda som en beteckning på hur vi faktiskt agerar. Om vi säger
att någon är omoralisk så säger vi inte att denne tänker fel –
vi säger att hon gör fel. Etik, däremot, brukar syfta på
resonemanget bakom ett handlande. Moral är hur vi gör, etik är
varför. Man kan säga att etiken är moralens teoretiska grund. Som
att du kan cykla utan att veta exakt hur cykeln fungerar, men du kan
inte bygga en cykel utan att veta hur. Moral är som maten och etik
är receptet.
Om
vi skall betrakta frågan om att ljuga ur olika etiska perspektiv:
Några
populära svar på frågan varför:
För
att gudarna/Gud sagt det. (Pliktetik/supernaturalism)
För
att det är det goda människor gör. (Dygdetik)
För
att det står så i reglerna. (Pliktetik)
För
att det blir bäst så. (Konsekvensetik)
Ingen
aning, men det känns rätt. (Emotivism)
Jag
ljög. Alla gör som de vill! (Nihilism)
För
att jag säger det! (Mamma)
Som
du ser så öppnar vart och ett av svaren ovan för följdfrågor.
Fundera över varför du väljer att resa dig upp på bussen och
låter den gamla sitta - är det för att du är en god
människa? Är det för att du
känner för
det? Är det för att det står i
Bibeln att man skall behandla gamla
med särskild respekt, eller är det för att det blir
bäst så - den gamla slipper ramla
och bryta benen, vilket skulle försena din resa, samt orsaka lidande
för en annan människa.
Om
en vecka kommer det att skrivas ett inlägg där vi mer ingående
diskuterar de fyra vanligaste grundläggande etiska teorierna -
emotivism, pliktetik, konsekvensetik,
och dygdetik.